-

Alan Wake

Ska man kanske äntligen få bevittna denna skräckis som har skjutit på releasen ett bra tag nu. Jag får hoppas det i alla fall. Skräckspelet som alla har väntat på kommer i mars, den 13:de för att vara exakt.

Army of Two

Själv älskar jag spel där man kan vara flera på och helst samarbeta. Army of Two handlar exakt om detta, visserligen "bara" två spelare och endast två. Har du ingen kompis så får Ai:n ta över, som kommer lära sig från sin mänskliga partner. Den kommer också att reagera och anpassa sig efter spelarens förmåga och huruvida de följer eller leder dig, ger order eller tar dem. Detta är nog ett spel som jag definitivt kommer att skaffa.

Brothers In Arms 3 - Hells Highway

Jag har själv haft svårt med BiA seriens gruppkommandon då jag tycker det krånglar med hur Ai:n rör sig på slagfältet när du ger order. Ofta så tar de vägar som man önskade de inte gjorde, men detta kan ju även bero på att jag inte håller min intelligens på topp när jag själv vet att datorn inte är smart nog att springa runt och inte igenom. Trots detta så har BiA levt igenom och släpper snart sitt tredje i WW2-anda, sam de andra två. Att uppleva världskrigshistoria i spel är även bland mina favoriter.

Burnout 5 - Paradise

Burnout har alltid lyckats stråla med fart och fläkt blandat med strålande grafik och det råder ingen tvekan om det i Burnout 5. Det gäller bara att njuta när man i 2-300 km/h kör på fel sida vägen när man på snabbast möjliga ska ta sig från en punkt till en annan med stilhopp och driftningar. Sen när man i ljudets hastighet krockar med en oskyldig buss, ja, då är det bara att njuta av skådespeleriet.

Condemned 2 - Bloodshot

Skräckspel, det finns inga ord. Condemned var bra, riktigt bra. I jakt på en seriemördare möter du på psykologiska möten, tillbakablickar, som om du var där när det hände och det är inga vackra bilder. Dock så har jag en liten aning att Condemned 2 inte kommer slå lika stort. Det är få skräckspel som har gjort det, jag tänker då på Silent Hill och Resident Evil, även om det sistnämnda är mer slakt i så finns ändå känslan där, om inte så borde ni skapa den.

Fable 2

Ska jag vara ärlig så trodde jag aldrig på Fable från första början. Men efter man satt sig ner med det så vart det rätt okej, klart det finns mycket bättre RPG:s ute på 360, Oblivion till exempel. Men det är klart Fable finns ju inte till 360 utan till Xbox, alltså den svartgröna. Men till skaen, tror att Fable 2 kommer leverera mycket mer. Av vad vet jag förstås inte, men man kan hoppas att det är bra.

Fallout 3

Ni som inte har spelat eller testat Fallout på dator, bör göra det. Det är verkligen ett antingen eller spel, gilla, inte gilla. Få se vad 3:an har och erbjuda. Har inte läst så mycket om det än, men det är värt att lägga på minnet. Nog är det radioaktivt i alla fall.

Huxley

Spelet som jag har väntat på i jag vet inte hur länge. ett FPS rollspel online (MMORPG) som förmodligen kommer att korsas med pc är en titel som jag längtar efter. Men kommer det glänsa lika mycket som de första bilderna gjorde för två år sedan?

Mafia 2

Spel som GTA går knappt att missa i dagens läge, Mafia lades märke i dess tidsperiod och suveräna grafik. Det var ett riktigt gangsterspel. Något som man vet har hänt i exempelvis Chicago. Mutade poliser, gängbråk och en hel del explosioner samt skjutandes med hederliga Tommy-guns, det vill säga det glada 30-talet där alla var tvungna att veta hos vem de låg, annars mördas de. Glada timmar med det spelet, hoppas att Mafia 2 kan leverera.

Rock Band

Ännu mera musikspel, vad är det som händer? Självklart så är det Red Octane som är i farten igen efter det att de sålde Guitar Hero titeln till Neversoft. Principen är den samma, noter som förs mot dig, du slår, du utför. Dock så har det skett en sammanslagning, därav namnet. Man är inte bara gitarr (och bas) längrem utan även trumma och sång. En sammanslagning av Guitar Hero, Singstar och (ett trumspel som jag inte kommer på vad det heter men vi tar ..) Donkey Konga. Rock on!

Hoppas läsningen har varit till godo det har i alla fall skrivningen varit, nu är det bara väntan kvar. Vem vet, jag kanske vinner på lotto.

2008-01-21 @ 23:46:59 Permalink Spel Kommentarer (3) Trackbacks ()

"FPS" i ren allmänhet

Jag som individ spelar väldigt mycket FPS (First Person Shooter) på både konsoll och pc. Spelsättet, vilket jag vågar kalla det, är enligt mig ett av de bästa. För att man som spelare spelar som en person och inte som en nation, som man gör i exempelvis strategispel (som jag för övrigt är rent usel på). Vad jag menar med detta är att man skapar sin egen åsikt genom denna personen, sedan att valen som man gör i spelet är föutsägbara för att handlingen i spelet ska gå bra igenom är en annan sak. Jag tänker då på de flesta RPG:s (role playing game) som har kommit det senaste då man som karaktär kan välja belsut på hur man vill hantera saker och ting, till exempel att välja att inte ta med den personen i sitt brödrarskap eller "party" som det så vackert kallas. Detta medför såklart ännu mera valmöjligheter och förändringar i spelen.

Men eftersom jag har värderat FPS högst nu så ska vi gå vidare på det. Som sagt är spelsättet en klass för sig. Tänk bara på spel som SWAT 4, Rainbow-serien, Ghost Recon. Hur hade de varit i strategi och rollspel? Många har i och för sig lyckats med att få med den glädjen till strategi(/rollspel), tänker då mest på spel som Desperados och Commandos, vilka egentligen är B-spel, men bra sådana. Men FPS har sina fördelar, eller har åtminstonde dragit nytta åt dem först. Det första jag tänker på är fysiken i spelen, alltså hur olika föremål beter sig när man rör dem. Såsom en stol faller när du går på den, en tunna sprängs och bitarna, splittret av den gör så att du kan skadas eller skuggor som rör sig efter solen och lampor, det sistnämna är väldigt ovanligt tycker jag, då man inte än har tagit del av detta fullt ut förrens nu det senaste, tänker då på Crysis , vilket såklart min dator på gränsen har klarat minimum hårdvarukraven, där de har utnyttjat detta fenomenalt (som en del annat).

En sak har jag dock förgrunnat mig på, det kan vara på grund av amerikas patriotet eller att jag bara vill ha det så. Men visst har man varit mycket på de godas sida. Vad jag vet så har det inte funnits något spel från de "ondas" sida i spelen som har slått högt i skyarna, det finns säkert. Men visst det är alltid de goda som segrar, men har du tänkt på att du som god är de onda för de onda? Vidare så tycker jag detta är rent patetiskt. Ta till exempel andra världskriget, visst du vet vilka som vinner, och spelar du som amerikan så är det inget tvivel om att du vinner, men det vore väl intressant att ha båda sidorna i åtanke. Här har strategispel en fördel, då de flesta nya spel tar upp båda sidora av kriget. Ett bra exempel är Blietzkrieg elelr den gamla goda Close Combat, där man kan ta del av båda aspekterna. Men som sagt det är för lite sådant. Sedan kan jag hålla med om att "Varför vill jag köpa ett spel som man inte "vinner" i?". Men man vinner ju inte varje gång, det vet ju varenda människa, eller det ska man veta i alla fall.

"Everyone is a n00b once"

2007-11-08 @ 22:48:42 Permalink Spel Kommentarer (5) Trackbacks ()