Jag som individ spelar väldigt mycket FPS (First Person Shooter) på både konsoll och pc. Spelsättet, vilket jag vågar kalla det, är enligt mig ett av de bästa. För att man som spelare spelar som en person och inte som en nation, som man gör i exempelvis strategispel (som jag för övrigt är rent usel på). Vad jag menar med detta är att man skapar sin egen åsikt genom denna personen, sedan att valen som man gör i spelet är föutsägbara för att handlingen i spelet ska gå bra igenom är en annan sak. Jag tänker då på de flesta RPG:s (role playing game) som har kommit det senaste då man som karaktär kan välja belsut på hur man vill hantera saker och ting, till exempel att välja att inte ta med den personen i sitt brödrarskap eller "party" som det så vackert kallas. Detta medför såklart ännu mera valmöjligheter och förändringar i spelen.

Men eftersom jag har värderat FPS högst nu så ska vi gå vidare på det. Som sagt är spelsättet en klass för sig. Tänk bara på spel som SWAT 4, Rainbow-serien, Ghost Recon. Hur hade de varit i strategi och rollspel? Många har i och för sig lyckats med att få med den glädjen till strategi(/rollspel), tänker då mest på spel som Desperados och Commandos, vilka egentligen är B-spel, men bra sådana. Men FPS har sina fördelar, eller har åtminstonde dragit nytta åt dem först. Det första jag tänker på är fysiken i spelen, alltså hur olika föremål beter sig när man rör dem. Såsom en stol faller när du går på den, en tunna sprängs och bitarna, splittret av den gör så att du kan skadas eller skuggor som rör sig efter solen och lampor, det sistnämna är väldigt ovanligt tycker jag, då man inte än har tagit del av detta fullt ut förrens nu det senaste, tänker då på Crysis ,  vilket såklart min dator på gränsen har klarat minimum hårdvarukraven, där de har utnyttjat detta fenomenalt (som en del annat).

En sak har jag dock förgrunnat mig på, det kan vara på grund av amerikas patriotet eller att jag bara vill ha det så. Men visst har man varit mycket på de godas sida. Vad jag vet så har det inte funnits något spel från de "ondas" sida i spelen som har slått högt i skyarna, det finns säkert. Men visst det är alltid de goda som segrar, men har du tänkt på att du som god är de onda för de onda? Vidare så tycker jag detta är rent patetiskt. Ta till exempel andra världskriget, visst du vet vilka som vinner, och spelar du som amerikan så är det inget tvivel om att du vinner,  men det vore väl intressant att ha båda sidorna i åtanke. Här har strategispel en fördel, då de flesta nya spel tar upp båda sidora av kriget. Ett bra exempel är Blietzkrieg elelr den gamla goda Close Combat, där man kan ta del av båda aspekterna. Men som sagt det är för lite sådant. Sedan kan jag hålla med om att "Varför vill jag köpa ett spel som man inte "vinner" i?". Men man vinner ju inte varje gång, det vet ju varenda människa, eller det ska man veta i alla fall.

"Everyone is a n00b once"